Aktuella studier

Bakgrund

Många barn och ungdomar med autism har också tvångssyndrom, OCD (obsessive- compulsive disorder). Kunskapen om behandling av OCD vid autism är begränsad, men tidigare forskning har visat att KBT (kognitiv beteendeterapi) via internet fungerar för barn och ungdomar med OCD. Nu vill forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), utvärdera två internetbehandlingar för barn och ungdomar med OCD och autism.

Studiens upplägg

Deltagare i studien lottas till en av två olika behandlingar baserade på KBT (kognitiv beteendeterapi) med behandlarstöd via internet. Tillsammans med vårdnadshavare och med stöd av en behandlare får barnet/ungdomen gå igenom ett behandlingsprogram för OCD under 12 veckor. Behandlingen beräknas ta 2-5 timmar i veckan för barn och vårdnadshavare.

Studien innebär också att barn och vårdnadshavare blir intervjuade och får svara på enkätfrågor – före, under tiden och direkt efter behandlingsperioden. Forskarna kommer även att intervjua deltagarna vid uppföljningsbesök direkt efter behandlingen samt tre och sex månader senare.

Syftet med uppföljningsbesöken är att undersöka hur deltagarna mår efter avslutad behandling.

Intresseanmälan görs via länken nedan. En person som jobbar i studien kommer sedan kontakta er för en telefonintervju. Om det blir aktuellt att gå vidare bokas ni på en längre bedömning där både barnet och minst en vårdnadshavare ska delta. Efter bedömningen får ni veta om ni kommer med i studien eller ej.

Tidsåtgång

Behandlingen tar 12 veckor och tar ca 2-5 timmar i veckan för både barn och förälder.

Vem kan delta?

För att kunna delta i studien ska du:

• Vara mellan 7 och 17 år
• Ha diagnostiserad autism
• Ha OCD (du behöver inte ha diagnosen ställd redan)
• Kunna läsa och skriva på svenska (eftersom behandlingarna är på svenska)
• Ha tillgång till mobiltelefon för att ta emot sms, och tillgång till dator, surfplatta eller mobiltelefon med internet för att logga in i behandlingen
• Ha minst en vårdnadshavare som kan stötta i behandlingen

Du kan inte delta i studien om du till exempel:

• Har en intellektuell funktionsnedsättning
• Har en psykossjukdom, bipolärt syndrom, allvarlig ätstörning, allvarlig depression eller samlarsyndrom
• Har gått i behandling för OCD det senaste året
• Går i behandling för OCD eller annan ångestproblematik just nu
• Om du har ändrat din medicinering med SSRI eller vissa andra läkemedel de senaste sex veckorna

Anmälan och mer information om studien(Extern länk)

Ansvarig verksamhet

Karolinska Institutet är forskningshuvudman. Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är medverkande huvudmän.

Bakgrund

Personer med tvångssyndrom har, jämfört med befolkningen i stort, en ökad risk att utveckla livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Dessa sjukdomar går till stor del att förebygga genom förändrade levnadsvanor.

I den här studien utvärderar vi stöd för att förändra levnadsvanor (fysisk aktivitet, kost, alkohol- och tobaksanvändning) för att förbättra den fysiska hälsan hos personer med OCD.

Studiens upplägg 

Denna studie syftar till att jämföra en kortare individuell insats bestående av rådgivande samtal om levnadsvanor mot ett mer omfattande livsstilsprogram i gruppformat, för att förändra levnadsvanor såsom fysisk aktivitet, matvanor, alkohol- och tobaksbruk, sömn och stress hos personer med tvångssyndrom. En förutsättning för att vi ska kunna mäta interventionernas effekt är att alla studiedeltagare slumpas till en av de två grupperna, detta går inte att påverka.

Tidsåtgång

Du genomgår bedömning innan aktiv insats som består av två bedömningsbesök: ett hos psykolog där du får berätta om ditt mående, och ett hos sjuksköterska där du får ta blodprov, och bära en accelerometer (aktivitetsmätare) under en vecka. Du får även fylla i några självskattningsformulär.

 Den aktiva insatsen ges sedan under tre månader, och efter detta har du nytt besök med sjuksköterska för att följa upp din hälsa med blodprov och accelerometer, samt ett telefonsamtal med återkoppling kring dina blodprov. 

 Sedan följs du ett år från avslutad intervention med telefonsamtal och självskattningsformulär efter tre, sex och tolv månader. Vid tolvmånaders-uppföljningen träffar du sjuksköterska igen för nya blodprov och accelerometer.  

Grupp 1: Levnadsvaneråd enligt gällande riktlinjer:

• 1 individuell träff ca 1 timme för feedback på hälsokontroll och råd om levnadsvanor
• Uppföljning efter 6 veckor ca 30 minuter per telefon

Grupp 2: Livsstilsintervention i grupp:

• 1 individuell träff ca 1 timme, 12 veckovisa gruppträffar á 2h inklusive gruppträningspass på Huddinge sjukhus.  

Sammanfattning av tidsåtgång för bedömningar:

• Innan inklusion i studien får du genomföra ett bedömningsbesök hos psykolog på ca 75 minuter
• Sedan får du ta blodprov samt få en accelerometer hos ett besök hos sjuksköterska på Karolinska sjukhuset i Solna och ta ca en timme per tillfälle. Detta repeteras efter avslutad insats, samt efter tolv månader från avslutad insats 
• Du kommer inför, under och efter interventionen få besvara olika frågeformulär vid flera tillfällen. Att besvara frågorna tar omkring 25 minuter varje gång. 

Ersättning 

Ingen ersättning utgår för deltagande, dock är alla besök i studien kostnadsfria och din hälsa följs under de 15 månader du är i studien. Deltagare erhåller ersättning vid återlämning av accelerometer i form av presentkort på pressbyrån

Vem kan delta?

Du kan delta om du:

• är 18 år eller äldre
• har diagnosen tvångssyndrom (OCD)
• rör dig mindre än 150 minuter per vecka
• har möjlighet att delta i regelbundna fysiska träffar på Karolinska sjukhuset i Huddinge eller Solna

Anmäl ditt intresse(Extern länk)

Ansvarig verksamhet 

Studien genomförs av Karolinska Institutet och Region Stockholm.

Besväras din ungdom av stark ångest över sitt utseende?

Att en tonåring av och till känner sig missnöjd över sitt utseende är inte ovanligt och är helt normalt. Men om tankarna leder till så stark ångest att vardagen slutar fungera kan det vara dags att söka professionell hjälp. Just nu genomför vi en studie där vi testar två olika internetbehandlingar mot dysmorfofobi för barn mellan 12 och 17 år i hela landet.

Dysmorfofobi – även kallat BDD efter engelskans body dysmorphic disorder – innebär att man upplever sitt utseende som så fult eller konstigt att det begränsar det dagliga livet. Fixeringen handlar inte primärt om vikten eller kroppen utan rör oftast ansiktet (t ex missnöje med huden, håret, näsan eller ansiktsform) och leder till mycket tidskrävande rutiner (som överdrivet sminkande och speglande) samt undvikande av sociala aktiviteter.

Kunskapen om BDD är begränsad och det kan vara svårt att få tillgång till rätt behandling. Tidigare forskning har visat att internetförmedlad behandling fungerar för vuxna med BDD. Därför vill forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med BUP, nu utvärdera två psykologiska behandlingar på internet för ungdomar med BDD. 

Behandlingen är kostnadsfri och öppen för deltagare från hela landet.

Hur går studien till, tidåtgång

Deltagare i studien får prova en av två olika behandlingar baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT) med behandlarstöd via internet under 12 till 14 veckor. Tillsammans med vårdnadshavarna och med stöd av en behandlare får ungdomen gå igenom ett behandlingsprogram för att övervinna sin BDD.

Studien innebär också att barn och vårdnadshavare blir intervjuade och får svara på enkätfrågor – före, under tiden och direkt efter behandlingsperioden. Forskarna kommer därefter att intervjua deltagarna vid uppföljningsbesök med jämna mellanrum under det första halvåret efter genomgången behandling. Syftet med uppföljningssamtalen är att undersöka hur deltagarna mår efter avslutad behandling.

Vem kan delta?

För att kunna delta i studien ska du

• vara en ungdom mellan 12 och 17 år med dysmorfofobi (du behöver ej ha diagnosen ställd redan, utan vi forskare tar reda på det)
• ha tidskrävande rutiner/ritualer kring utseendet som tar flera timmar om dagen
• inte primärt ha ångest som rör vikt och/eller kroppsform
• inte ha besvär som förklaras bättre av en ätstörning
• inte gått i kognitiv beteendeterapi för dysmorfofobi under det senaste året
• inte gå i någon annan psykologisk behandling just nu
• om läkemedel mot dysmorfofobi eller andra psykiska besvär (såsom SSRI) används, behöver de vara utprövade och stabila sedan minst 6 veckor
• ha tillgång till dator och mobiltelefon med internetuppkoppling, samt kunna kommunicera på svenska i tal och skrift (då behandlingarna är på svenska)
• ha minst en vårdnadshavare som kan vara delaktig i behandlingen
• bo varsomhelst i landet. Vi vill helst att det första bedömningsbesöket och uppföljningsbesöken sker på plats på någon av våra mottagningar i Stockholm, Göteborg eller Lund. Om ni av praktiska eller ekonomiska skäl inte kan åka till närmaste mottagning, försöker vi så klart göra undantag och erbjuder bedömning via video.

Det är ok att ha andra diagnoser utöver dysmorfofobi, dock inte en pågående ätstörning. Däremot kan man delta om man har autism, ADHD eller något ångesttillstånd såsom social ångest. Dysmorfofobin ska dock upplevas som ett viktigt problem för ungdomen för att hen ska ha nytta av den här studien, och finns samtidig neuropsykiatrisk problematik är det en fördel om man har fått stöd och anpassningar för den. 

Anmälan till studien(Extern länk)

Ansvarig verksamhet 

Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet (forskningshuvudman) och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm, Region Skåne och i Västra Götalandsregionen (medverkande huvudmän). Som deltagare kommer ungdomen att räknas som patient vid någon av dessa BUP-mottagningar.